Ska det vara såhär?
Hans tro hjälper flyktingar vilket är en bra handling, men han blundar för något som pågår på hans egen gård.
Det är en svår situation, han ville värna om flyktingarna därav ingen inblandning. Min åsikt i detta fall är att han hade kunnat meddela detta anonymt, låta andra veta om detta så att de kunde nå polisen. Om något försegår så nära inpå en borde man väl i rimlighetens namn slå larm om det?! Ska vi leva i ett samhälle där vi vänder ryggen till när andra blir misshandlade, mördade och på annat sätt nedtryckta?! Det är sneda värderingar till våra barn som växer upp, till tonåringar som är på väg att hamna snett.
Vi har alla möjligheter att välja vilka val vi gör som påverkar hur vårat liv ska se ut. Denne man valde att inte agera, han uppgav sina skäl och det får man acceptera eller?
När blir ens skäl och handlingar fel?
Hos mig blir någons handlingar och orsak fel när det sker på bekostnad av någon annans liv.
Det är inte första gången kyrkans moral varit dubbel och de valt att se mellan fingrarna. Skandal tycker jag och hoppas att hans samvete är tungt...
Kram till dig!
Znogge:
Nej jag är faktiskt böjd att hålla med dig angående kyrkan. Min mor brukar likna kyrkan som en inåtvändfontän. Istället för att kyrkan ska sprida glädje och förtröstan och tilltro i verklighetens misär, så tar den in verkligeheten i form av reklam jippon.
Jag är kristen men jag känner mig inte alls hemma i kyrkan, min kyrka bär jag med mig. Det står ingenstans att den ska står fast i jorden.
Det finns många i hans position som ska vara kristna men som sedan är totalt motsatsen.
Kram
Jag upprörs också av det här. Men samtidigt ska vi komma ihåg att vi får reda på detta genom media. Hur många människor har historien passerat innan vi får vetskap? Mycket förvrängs under vägen. Men jag håller med om att inom de kretsar där människovärdet skall sättas främst så är det oftast där som det också fattas mycket av empati och, helt enkelt medmänsklighet. Visst skulle han kunnat agera anonymt. Det man ser och inte ingriper mot, är man själv inblandad i.Så är det. Men människor är så rädda att just blanda sig i, eftersom de då måste ställas tills svars och kanske bli angripna själva. Men jag anser att de redan är inblandade om de inte agerar.Tystnad, håller med.
Och i många liknande fall.
Vem minns inte den lilla pojken som blev misshandlad till döds av sin mamma och styvpappa.
Ingen såg nåt. Ingen anade något.
Idag läser vi om en mamma i Polen som vetat om att hennes dotter varit sexslav åt sin egen pappa i sex år och fött hans söner.I samma hus bodde också hennes mamma och bror.
Jag kunde ingenting göra. säger mamman. (?)
Dotterns fångenskap var ingen hemlighet heller bland släkt och vänner. (?)
Kramar Nalle
Nalle:
Det är precis det jag menar, det finns allt för många fall och incidenter där ryggen vänds mot de drabbade. Det är upprörande. Jag mår illa när jag läste om mamman som visste om makens sexuellarelation till deras dotter. Kunde inte göra något, nej det håller inte! Hon borde ha fått loss dottern från mannen om inte hon kunde det kunde de övriga släktingarna tagit dottern därifrån..såvida inte fler är inblandade i detta fall i Polen??
Ja jag ser klockan. Blå å fin liten rund klocka.
NAlle
Vad bra,men konstigt att mamma inte kan se den ..hmmm
Kram Nallis
Hur kan man behandla en människa på detta sätt? Det var inte längesedan man hörde talas om mannen i Österrike som hade haft sin dotter inlåst. Var kommer denna ondska ifrån?
Nej, vi svenskar vill nog helst ha lugn och ro omkring oss. Vi är inte vana vid att man måste engagera sig för att problem ska lösas. Den som inget ser slipper göra något och kan sen skylla på att hon inget visste.
Fast ibland är det riktigt farligt att blanda sig i direkt. Jag skulle inte ge mig själv in och försöka avbryta ett slagsmål. Men man kan ju ringa polisen och tipsa anonymt.
Vi måste bry oss mer om varandra.Sverige är också ett land där ensamheten kan bli stor. Det är t.ex en oskriven lag att grannar inte ska hälsa på varandra.
En lag jag ibland försöker bryta men det händer aldrig att grannarna knackar på hos mig och då tröttnar man ju.
Kramar från Håkan
